I förrgår, torsdags, så försökte en nära och kär vän till mig ta sitt liv. Vi pratade på förmiddagen och jag visste att hon var låg och och mådde dåligt. Väldigt dåligt.
Senare på torsdagen så hör en gemensam bekant av sig och frågar om jag hört av vår vän. Blev så klart orolig och befarade det värsta…. Eller ja, vi båda blev oroliga… Eller alla tre.. Jessica också så klart.
Senare på kvällen får jag reda på att de hittat henne och att de är på väg in till sjukhus. Lättnad!
Och idag får jag besked att hon kommer att klara sig! Lättnad!!!!
När jag tänker tillbaka till vårt samtal och de få sms som jag fick av henne efteråt så inser jag nu att hon sa adjö.
Det enda jag känner nu är lättnad för att hon finns kvar i mitt liv. Sen att jag inte fattade gör mig så arg och ledsen på mig själv. Så frustrerad!
Tack för att du finns kvar!!!! Saknaden hade varit för stor för att hantera…
Suicide is painless är låten från MASH. En låt som jag alltid älskat…
Suicide är säkert painless… men inte för oss som finns kvar.
[youtube]http://www.youtube.com/watch?v=4gO7uemm6Yo[/youtube]